Simulatorer

 

Museet har sex simulatorer:
- J 35J Draken från Flygvapnet (J 35:an är för tillfället stängd för översyn)

- JAS 39 Gripen (som även är anpassad för rörelsehindrade gäster)

- Convair 440 Metropolitan från SAS

- McDonnell Douglas DC-10 från Scanair

- Airbus A320 (Håll koll på onlinebokningen vilka söndagar som är bokbara)

- Link-trainer - en klassiker från 1920-talet

 

Simulatorerna är i första hand avsedda att ge dem som inte har någon tidigare erfarenhet som piloter en realistisk upplevelse av hur det är att spaka ett berömt flygplan och att visa hur arbetet i cockpit går till.

 

Västerås-företaget TV021 har sammanställt denna lilla film från vår simulatoravdelning:

de Havilland D.H. 112 NF 2 Mk 51 NF 51 Venom

J 33 i Flygvapnet

Första jetflygplanet i Svenska Flygvapnet avsett för ”nattjakt.” Flygplanstypen tillverkades på de två Havillandfabrikerna i England och är en vidareutveckling av Vampiren. Den har liknande kropp med två stjärtbommar och raka vingar. Framkroppen uppbyggd av lamellträ och flerskiktsfanér med balsafyllning som ger en tät kabin - tryckkabin. Motortypen är en vidareutveckling av en berömd de Havilland radialturbinmotor, Goblin i tidstypiskt enkelströms-utförande och utan efterbrännkammare, kallad Ghost. Det är f.ö. samma motor som kom till användning i J 29 ”Tunnan” och som licenstillverkades av Flygmotor under beteckningen RM 2A.

Flygplanet utrustat med radar PS-20/A resp. PN-53/A.

Till Flygvapnet beställdes 60 st varav den sista levererades 1954. Ett fpl, 33014, totalhavererade 1953 innan leverans vid Chester. Alla 59 maskinerna fick camouflagemålning och J 33 ingick i F1s divisioner för nattjakt.

 

Det visade sig att flera modifieringar blev nödvändiga: NF 2 modif. till NF 2a. För att komma ifrån vissa restriktioner i manövrerbarhet och hastighetsregister krävdes flera ombyggnader, bl.a. roderförändringar, liksom modifierad huv för att underlätta uthopp. (Ingen katapultstol!). Dessutom tillkom radarhöjdmätare PH-10/A.

 

Flygplanstypen kom att användas av flera flygvapen världen över och tillverkades även på licens i Schweiz. Fanns även i en all-väders Navy-variant med bl.a. förstärkt landningsställ ”Sea Venom”.

Fyra Venom ingick efter FV-tiden i Svensk Flygtjänst AB som måldragare. Dessa ommålades så småningom till gul färg som var det typiska för måldragarna. I muséet har vi individen med tillverkningsnr c/n 12364, levererad 1953 med fpl nr 33015 i Flygvapnet - sedan 1958 måldragare i svenskt civilt register som SE-DCA på RFN Vidsel. Haveri 1963, kasserat 1969.

Därefter brandövningsobjekt.

de Havilland DH.112 Venom, J 33, Västerås Flygmuseum

Prototyp flög

Operativ i Flygvapnet

Antal tillverkade totalt

Svenska Flygvapnet 

Beväpning: 4x20 mm akan, 

8x14,5 cm arak

Längd

Spännvidd

Höjd

Max startvikt

Vingspetstankar

Motor: Licens SFA RM 2A,

D.H. Ghost

Dragkraft

Max fart

Max höjd

Aktionsradie

1949

1952-1960

ca 835

59

11,7 m

13,05 m

2,29 m

6,7 ton

2x682 lit

22,3 kN

1000 km/h

12000 m

1600 km