Simulatorer
Museet har sex simulatorer:
- J 35J Draken från Flygvapnet (J 35:an är för tillfället stängd för översyn)
- JAS 39 Gripen (som även är anpassad för rörelsehindrade gäster)
- Convair 440 Metropolitan från SAS
- McDonnell Douglas DC-10 från Scanair
- Airbus A320 (Håll koll på onlinebokningen vilka söndagar som är bokbara)
- Link-trainer - en klassiker från 1920-talet
Simulatorerna är i första hand avsedda att ge dem som inte har någon tidigare erfarenhet som piloter en realistisk upplevelse av hur det är att spaka ett berömt flygplan och att visa hur arbetet i cockpit går till.
Västerås-företaget TV021 har sammanställt denna lilla film från vår simulatoravdelning:
de Havilland DH.114 Heron
UK
Inspirerade av framgångarna med den lågvingade tvåmotoriga DH.104 ”Dove” utvecklade man en större fyrmotorig maskin, kallad ”Heron”, med större spännvidd och förlängd kropp. Tyvärr kom den
att utrustas med tunga svaga Gipsy-motorer på 250 hp vardera, och
kunde därför inte möta den tänkta specifikationen.
Flera versioner byggdes och man bytte senare till kraftigare Gipsys. I många fall, som maskinen här, utrustade man den med Lycoming
boxermotorer typ IO-540 med 290 hp vardera.
Vanligtvis utrustad med plats för 14, eller i vissa fall, 17 passagerarplatser men flera lyxigare businessvarianter har funnits. Har använts både civilt och militärt i många länder.
De första maskinerna från serieproduktionen gick till Nya Zeeland. Senare levererades tre maskiner i lite olika varianter till Queen’s Flight (RAF) dvs engelska hovet. För de Havilland blev flygplantypen dock, till skillnad mot den inkomstbringande tvåmotoriga Dove, en förlustaffär.
Maskinen i hangaren är den sista flygande Heron. Användes senast i USA som ett av spelsyndikatens VIP-flyg mellan Los Angeles och Las Vegas.
Prototyp flög
Antal tillverkade totalt
Längd
Spännvidd
Höjd
Vikt
Last
Max startvikt
Motor: 4 x Lycoming IO-540
Dragkraft
Max fart
Max höjd
Aktionsradie
1950
150
14,8 m
21,8 m
4,3 m
4400 kg
800 kg
5500 kg
1160 hk
280 km/h
5600 m
1470 km